Standard

FCI standard

STANDARD FÖR BOUVIER DES FLANDRES FCI nr 191  ORIGINALSTANDARD 2000-10-25

FCI-STANDARD  2001-06-22; franska

SKKs STANDARDKOMMITTÉ 2002-03-20

URSPRUNGSLAND/  HEMLAND: Frankrike/Belgien

ANVÄNDNINGSOMRÅDE Ursprungligen användes  rasen som boskapsvallare och som draghund. Moderniseringen av lantbruket  har gjort att den numera huvudsakligen används som vakthund men också  som skydds- och polishund. Rasens fysik och temperament, dess goda  spårsinne, initiativförmåga och intelligens gör den användbar som spår-  och rapporthund.

FCI-KLASSIFIKATION:  Grupp 1, sektion 2. Med  arbetsprov

BAKGRUND/  ÄNDAMÅL: Bouvier des  flandres har som hemland både det belgiska och franska Flandern. Ingen  naturlig gräns skiljer de båda regionerna åt. Boskapsfösarna behövde bra  hundar som kunde driva hjordarna och de valde bara ut de hundar i  trakten som uppfyllde kraven såväl kroppsligt som mentalt. Dessa hundar  är grunden för dagens bouvier des flandres.

HELHETSINTRYCK: Bouvier des flandres skall vara  en kort, kraftigt byggd hund med kompakt kropp och starka, muskulösa  ben. Den skall ge intryck av kraft och styrka utan att verka klumpig.  När hunden döms i stående skall den vara naturligt uppställd utan att  föraren rör hunden.

VIKTIGA MÅTTFÖRHÅLLANDEN: – Kroppslängden mätt från skulderled till  sittbensknöl skall motsvara mankhöjden. – Skallens längd i förhållande  till nospartiet skall vara som 3:2.

UPPFÖRANDE/ KARAKTÄR: Bouvier des flandres skall vara  lugn, sansad, klok och orädd. Rasen skall ge intryck av intelligens,  energi och djärvhet. Det är viktigt att den har fallenhet för arbete.  Den bör bevara sina ursprungliga egenskaper som arbetande hund.

HUVUD: Huvudet skall vara torrt,  proportionerligt till kroppen och hundens storlek samt verka massivt,  vilket förstärks genom skägg och mustasch.

Skallparti
Skallen  skall vara väl utvecklad. Dess bredd skall vara något mindre än längden  och hjässan skall vara flat. Skallens och nosryggens linjer skall vara  parallella. Pannfåran skall vara endast svagt markerad.

Stop
Stopet  skall vara obetydligt markerat men dock synas mer markerat p.g.a. de  buskiga ögonbrynen.

Nostryffel
Nostryffeln skall  vara väl utvecklad, rundad, alltid svart och ha vida näsborrar.

Nosparti
Nospartiet  skall vara torrt, brett och kraftigt med rak övre profil. Det skall  vara lätt avsmalnande mot nosspetsen utan att verka spetsigt. Nospartiet  skall vara kortare än skallen i förhållandet 2:3. Nospartiets omkrets,  mätt alldeles under ögonen, skall motsvara huvudets längd. Nosryggen  skall övergå i en lätt böjd linje vid nostryffeln.

Läppar
Läpparna  skall vara åtsmitande och kraftigt pigmenterade.

Käkar/tänder
Käkarna  skall vara kraftiga och lika långa. Tänderna skall vara kraftiga,  friska, vita, jämnt ansatta och fulltaliga. Saxbett eller tångbett.

Kinder
Kinderna  skall vara flata och torra. Okbenen skall vara föga framträdande.

Ögon
Ögonen  skall vara lätt ovala, horisontellt placerade och så mörka som möjligt i  överensstämmelse med pälsfärgen. Ögonen skall ha ett frimodigt och  energiskt uttryck och får varken vara utstående eller insjunkna.  Ögonlocksränderna skall vara svarta utan spår av avpigmentering.  Blinkhinnan får aldrig synas. Ljusa ögon eller vilt stirrande blick är  absolut inte önskvärt.

Öron
Kuperade öron skall vara  trekantiga, bäras upprätta, vara högt ansatta och mycket rörliga.  Kuperingen skall göras så att örat är proportionerligt i förhållande  till huvudets storlek. Okuperade öron skall vara högt ansatta, över  ögonhöjd, och öronlapparna skall hänga rakt ned. Vikningen vid öronbasen  får inte vara placerad högre än skallens plan. Öronen skall vara  halvlånga. Formen skall vara som en liksidig triangel med lätt rundade  öronspetsar. Öronen skall hänga tätt intill kinderna, dock inte för tätt  åtliggande vid ansättningens översta del. Öronen får varken vara  veckade eller inåtvridna. De skall vara i proportion till huvudet.  Öronen skall vara täckta med slät päls. KUPERING AV ÖRON ÄR FÖRBJUDET I  SVERIGE.

HALS: Halsen skall vara väl ansatt  och tillräckligt upprest, kraftig och muskulös med mjuk övergång i  skulderpartiet. Halsens längd skall vara något mindre än huvudets längd.  Nacken skall vara kraftig och lätt välvd. Inga hakpåsar får finnas.

KROPP: Kroppen skall vara kraftig,  kompakt och kort.

Rygglinje
Rygg- och  ländlinjen skall vara vågrät, stram och stark.

Manke
Manken  skall vara lätt markerad

Rygg
Ryggen skall vara kort,  bred, muskulös samt smidig och stark och utan tecken på svaghet.

Ländparti
Ländpartiet  skall vara kort, brett, muskulöst och smidigt utan tecken till svaghet.

Kors
Korset skall i möjligaste mån ligga i linje med ryggen  och omärkligt övergå i låren. Korset skall vara brett, mera utvecklat  hos tiken, men brett utan överdrift hos hanhunden. Brant kors är ett  allvarligt fel.

Bröstkorg
Bröstkorgen skall  vara djup och nå till armbågen. Den får inte vara tunnformad. De första  revbenen skall vara lätt välvda, de övriga väl välvda och mycket  bakåtriktade, vilket ger bröstkorgen önskad längd. Flata sidor är högst  oönskat. Avståndet mellan bröstknappen och bakersta revbenet skall vara  stort och motsvara ungefär 7/10 av mankhöjden.

Underlinje
Buklinjen  skall vara något uppdragen. Flankerna skall vara grunda, speciellt hos  hanhunden.

Svans
Svansen skall vara  ansatt tämligen högt och bäras i linje med ryggen. Medfödd stubbsvans är  tillåten. I hemlandet kuperas svansen 2-3 kotor från svansroten.  Okuperad svans är tillåten. FRÅN OCH MED DEN FÖRSTA JANUARI 1989 ÄR  SVANSKUPERING FÖRBJUDEN I SVERIGE.

EXTREMITETER:

Framställ
Frambenen  skall ha kraftig benstomme och vara väl musklade. De skall vara absolut  raka och framifrån sett parallella.

Skulderblad
Skulderbladen  skall vara ganska långa, muskulösa utan att vara tunga och de skall  vara måttligt sluttande. De skall vara lika långa som överarmarna.

Överarm
Överarmarna  skall vara måttligt snedställda.

Armbåge
Armbågarna  skall såväl i stående som i rörelse vara parallella och sluta tätt  intill kroppen.

Underarm
Sedda såväl framifrån som från sidan  skall underarmarna vara absolut raka, muskulösa och lodräta med kraftig  benstomme. Framifrån sett skall de vara parallella.

Handlov
Handlovarna  skall ligga exakt i linje med underarmarna och ha kraftig benstomme.  Endast ärtbenen skall vara utskjutande på handlovarnas baksida.

Mellanhand
Mellanhänderna  skall vara ganska korta, ha kraftig benstomme och vara något vinklade.

Tassar
Framtassarna  skall vara korta, runda, kompakta och väl slutna samt ha välvda tår.  Klorna skall vara starka och svarta, trampdynorna tjocka och hårda.  Tassarna skall varken peka utåt eller inåt.

BAKSTÄLL:
Bakstället skall vara kraftigt med framträdande  muskulatur. Bakbenen skall vara lodrätt ställda och sedda bakifrån  absolut parallella. De skall röra sig helt i samma linje som frambenen.

Lår
Låren  skall vara breda och mycket muskulösa. De skall vara parallella med  kroppens mittlinje. Låren skall varken vara raka eller alltför vinklade.  De skall vara väl utfyllda, fasta och muskulösa.

Knäled
Knäna  skall vara belägna rakt under höftbenskammarna.

Underben
Underbenen  skall vara måttligt långa och väl musklade. Vinklarna mot lår och has  får varken vara för knappa eller överdrivna.

Has
Hasorna  skall vara lågt ansatta, breda och mycket stadiga. Bakifrån sett skall  haslederna vara raka och absolut parallella i stående. I rörelse får de  varken vara inåt- eller utåtvridna.

Mellanfot
Mellanfötterna  skall vara starka, torra och nästan runda och så gott som lodräta mot  marken när hunden står. Sporrar skall inte finnas.

Tassar
Baktassarna skall vara runda och fasta med  väl välvda och slutna tår. Trampdynorna skall vara tjocka och hårda,  klorna kraftiga och svarta.

RÖRELSER: Bouvier des flandres måste ha harmoniska  proportioner, som tillåter fria, lediga och stolta rörelser. Skritt och  trav är de vanligaste rörelseformerna, men även passgång förekommer. I  normal trav skall baktassarna placeras i framtassarnas spår.

HUD: Huden skall vara tätt  åtliggande. Ögon- och läppkanter skall alltid vara mörkt pigmenterade.

PÄLS:
Pälsstruktur
Pälsen skall  vara riklig. Täckhår och underull skall ge ett gott skydd och vara väl  anpassade till ett växlande klimat. Täckhåret skall kännas strävt vid  beröring, vara torrt och matt, varken för långt eller för kort (omkring 6  cm). Det skall vara en aning rufsigt utan att någonsin vara ulligt  eller lockigt. Pälsen skall vara kortare på huvudet och nästan slät på  öronens utsidor. Öronöppningarna skall skyddas av måttligt långt hår.  Läpparna måste ha mustasch och hakan skall prydas av ett kraftigt skägg,  vilket ger bouvier des flandres det rastypiska, barska uttrycket.  Ögonbrynen skall bestå av uppstående hår, som markerar ögonbrynsbågarnas  form utan att skymma ögonen. Håret skall vara strävt, kortare och  grövre på övre delen av käkarna. Täckhåret skall vara särskilt tätt och  strävt på övre delen av ryggen, kortare på benen, men skall alltid  förbli hårt och strävt. Ett slätt liggande täckhår är inte önskvärt, då  det tyder på frånvaro av underull. Underullen skall bestå av en mängd  fina, täta hår som växer under täckhåret och som tillsammans med detta  bildar ett vattentätt skydd.

Färg
Vanligen grå, brindle eller sotig; enfärgat  svart är också tillåten, men skall inte favoriseras. Ljusa, s.k.  urblekta färger, är inte tillåtna. En vit fläck i bringan är tillåten.

STORLEK/VIKT:

Mankhöjd:  Hanhund: 62-68 cm, idealhöjd 65 cm Tik: 59-65 cm, idealhöjd 62 cm En  avvikelse med +/- 1 cm tolereras.

Vikt Hanhund  35-40 kg. Tik 27-35 kg.

FEL: Varje  avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till  graden av avvikelse.

ALLVARLIGA FEL:
– Skygghet.
– Molossoida drag; för grovt byggd.
–  Tydligt långsträckt kroppsform (någon tolerans för tikar); för lätt.
–  För massivt huvud; markerat stop; markerad pannfåra; mycket  framträdande okbågar.
– Rundad skalle; smal skalle; mycket  framträdande nackknöl; betydande avsteg från parallella linjer mellan  skalle och nosrygg.
– För långt nosparti; knipt nostryffel.
–  Slappa, tjocka och överhängande läppar.
– Snett bett.
– Små  tänder, ej friska tänder; tänder som inte sitter i rad.
– Ljusa ögon;  utstående ögon; otypiskt uttryck.
– Okuperade öron som är vridna,  veckade.
– Cylindrisk hals; hakpåse.
– Mycket svankig rygg; mycket  karpig rygg.
– Brant kors.
– Betydande fel på fram- eller  bakställ; hund som står långt ut med fram- eller bakben; mycket vinklade  hasor.
– Päls som är silkig; avsaknad av underull; fluffig päls;  päls som är glänsande, friserad päls.
– Avsaknad av prydnadshår på  huvudet.
– Dålig pigmentering (på nostryffel, läppar, ögonkanter).

DISKVALIFICERANDE FEL:
– Hund som är rädd eller  farligt aggressiv.
– Helt rasotypisk.
– Nostryffel som är  köttfärgad eller av annan färg än svart.
– Spetsigt nosparti.
–  Markerat över- eller underbett.
– Avsaknad av annan tand än en P1.
–  Blå ögon eller stirrande blick.
– Entropion, ektropion; köttfärgade  ögonkanter.
– Päls som är leverbrun, vit, peppar och salt, har  urblekt färg; varje annan blond färg, från ljus till rött även om den  har svärtade hårtoppar.
– Mankhöjd som över- eller understiger de i  standarden angivna.

NOTA BENEHund  får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter  som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.

TESTIKLAR: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt  utvecklade och normalt belägna i pungen.