Råd till dig som uppfödare

Viktiga frågor för dig som uppfödare

Att bedriva hunduppfödning både roligt och ansvarsfullt. Med jämna mellanrum måste man som ”gammal” uppfödare nog ändå försöka reflektera över sin verksamhet och som blivande uppfödare måste man fundera igenom vad man ger sig in på.

För att kunna välja ut de mest passande individerna till avel räcker det inte med att veta hälsostatus och den mentala statusen på enstaka individer. Många uppfödare spar någon valp ur kullen på vilken man tänker sig bygga sin framtida avel på. Det är omöjligt att uttala sig om avelsvärdet på den 8 veckor gamla valpen annat än ur stamtavlesynpunkt, men där har ju också alla individer i kullen samma härstamning och skulle således vara likvärdiga i avel. Nästa gallring blir mellan 1 år och 1,5 år då rekommendationerna för röntgen och MH-beskrivning ligger. Det är inte alltid självklart vid denna ålder heller att säga vilka som skall gå i avel eller inte då man inte bör använda någon i avel före 2 års ålder och tillstånd som klådor och andra diagnoser kan uppstå fram tills dess. Om man bara röntgar de individer som uppfödarna sparar går alldeles för mycket information till spillo och man utarmar avelsbasen. Det borde utan diskussion ligga i alla uppfödares intresse att veta hur avelsarbetet fallit ut och att de informerar och stöttar valpköparna när man ligger i tiden för röntgen och MH-beskrivning. En annan aspekt är naturligtvis från hundägarens synvinkel. Med röntgen och MH-beskrivning får man information om hur man kan/ska belasta hunden fysiskt (HD & AD) men även få träningstips utifrån MH-protokollet. Det finns en mycket stor fördel att MH-beskriva en hel kull samtidigt då det blir på samma bana och av samma beskrivare, det medför att man kan jämföra utfallet med minimerad påverkan av yttre faktorer.

Följande frågeställningar och kommentarer är tänkta att fungera som tankeunderlag. Det är inget man behöver redovisa för någon annan utan skall leda till eftertanke och sedan leda framåt i avelsarbetet. Funderingarna skall gälla ditt eget nuvarande eller framtida avelsarbete och inte vad någon annan uppfödare gör eller inte gör.

Varför ägnar jag mig åt avel?
Det finns mängder av anledningar till avelsarbete. Det kan vara att man vill omsätta sina kunskaper om genetik och nedärvning i praktisk användning. Det kan vara att man tycker att valpar är gulliga. Det kan vara att man hört att det är bra för tiken att ha haft en valpkull så man minimerar risken för juvertumörer eller att man vill ha en extra inkomst.

Vilket är ditt mål 10 år framåt?
Ett avelsarbete skall inte bara ske för stunden, för just den här kullen. Man måste kunna ställa sig frågan ”Om jag gör den här kombinationen vad finns det för tilltänkta avelspartners till kommande barnbarn eller barnbarnsbarn?”. Målet kan kanske också vara att man skall ha fått fram 3 brukschampions om 10 år. I det målet måste då ingå ett planerat avelsarbete och en god support till dem som köper valparna.

Varför skall just den hunden användas i aveln?
Alla hundar skall inte gå i avel och det är inte alltid den stora stjärnan som är den bästa föräldern. En fråga man kan ställa sig själv är att om man skulle ställa sig på motstående sida, d.v.s. som konsument, är om hanen eller tiken är den man skulle vilja ha som föräldradjur.

Kan jag svara på alla frågor valpköparna ställer?
Vi vill väl alla att de eventuella valpar vi säljer skall få det bra och vi skall ställa en hel massa frågor till valpköparna men vi vill kanske också att de skall vara lika frågvisa tillbaka. Det är bra att känna till innebörden av en försäkring mot dolda fel. Kan du som uppfödare svara på frågor om eventuella sjukdomar, som inte registreras hos SKK t.ex. klådor eller sköldkörtelrubbningar, hos avelsdjuren eller dess syskon och föräldrar?

Om jag själv skulle köpa en valp, vilka egenskaper letar jag efter?
Letar jag efter de egenskaper som är rastypiskt för den ras jag tänker avla på? Har min egen hund de egenskaperna?

Tillgodoser jag det som rasstandarden/RAS förespråkar med mitt avelsarbete?
Standarden beskriver kanske främst rasens exteriöra egenskaper men har ofta också en del om användningsområde och ändamål. De rasspecifika avelsstrategierna har med många delar; exteriör, mentalitet, hälsa, ändamål och strategierna är satta för att uppfödarna och rasklubben skall kunna förvalta aveln i Sverige på ett bra sätt. Det är viktigt att man har med alla bitar. Hunden skall se ut som standarden föreskriver vare sig otypisk eller övertypisk. Hunden skall också gå att använda till det som den är avsedd för, och den skall också vara frisk och sund för att kunna ha ett bra liv.

Har jag förmåga att vara objektiv med mitt uppfödararbete?
Det är väldigt lätt att bli hemmablind och man har lättare att se andras misslyckanden än sina egna. Alla kan inte få fram kullar med bara stjärnor hela tiden och för att utveckla sin kunskap måste man också kunna granska sin egen uppfödning kritiskt.

Har mitt avelsarbete påverkat de mätbara resultaten för rasen i positiv riktning?
De flesta raser har någon form av mätbara resultat, t.ex. HD-status, MH-beskrivningar, antal utdelade Cert på utställning eller antal uppflyttade hundar på bruksprov. Dessa resultat är naturligtvis måttstockar för hela rasens utveckling men alla måste vara med och driva den.