Viktiga frågor för dig som valpköpare

När man köper ny bil, nytt kylskåp, ny TV eller liknande går man till försäljaren med många frågeställningar om prestanda. Vår erfarenhet är att man inte är lika noggrann att ta reda på bakgrundsfakta om den valp man skall köpa. Följande frågeställningar är dels sådana som du skall ställa dig själv när du för det första skall fundera över vad du skall använda din hund till och sedan utifrån det välja ras, dels sådana som du som valpköpare skall ställa till de uppfödare du kontaktar när du kommit så långt att du skall välja valp.

Vad är min erfarenhet av hundar?
Om man skall köpa hund för första gången skall man kanske fundera ett varv extra innan man bestämmer sig för ras. Den lilla valpen är alltid gullig och rar men man måste komma ihåg att den snart växer upp och kan bli både stor och trotsig. Internet ger mycket god möjlighet att ta reda på fakta om alla möjliga raser, och det kan ju hända att man hittar en passande ras som man inte hört namnet på tidigare. Om man köper en rasren hund har man också större möjlighet att veta vad man får. Avel med renrasiga hundar ger konsumenten en slags varudeklaration på vad man kan förvänta sig.

Vad skall jag använda hunden till?
I Sverige finns det cirka 300 olika raser framavlade för olika ändamål och dessa raser är sedan indelade i 10 olika grupper. Det finns brukshundar, jakthundar, kapplöpningshundar, sällskapshundar etc. Alla olika raser har sina specifika egenskaper och vill man jaga fågel skall man leta efter en ras ur framförallt grupp 7 eller 8. Vill man ha en brukshund hittar man dessa i grupp 1 eller 2.

Hur mycket tid kan jag lägga ner på träning av min hund?
När man har kommit så långt så att man vet vilket användningsområde man fastnat för så kommer frågan om vilken ras man skall använda. Även om många raser klassas som brukshundar eller jakthundar så kräver de väldigt olika insatser av sina ägare. För hundar av brukshundras ger mentalbeskrivningarna en bra bild av rasens egenskaper. Några har mer framträdande jaktlust medan andra har mer intensitet i sin leklust.

Om uppfödaren inte har sin kull på valphänvisning, så fråga varför.
De allra flesta rasklubbar i Sverige har olika satta nivåer för vad de tycker att rasens avelsdjur skall nå upp till för att användas i avel. Till sin hjälp har klubbarna de rasspecifika avelsstrategierna, RAS. Det som brukar ingå är några hälsoaspekter t.ex. HD- och AD-status, mentala egenskaper och exteriöra meriter. Det är inte sagt att en kull som inte har valphänvisning enligt rasklubbens krav måste vara sämre än de som har valphänvisning. Det kan vara så att avelsdjuren uppfyller kraven men att uppfödaren valt att inte anmäla kullen på grund av att man redan har en tillräckligt lång väntelista.

Fråga uppfödaren vad är det som gör att han/hon använder de aktuella hundarna i avel?
Alla hundar måste inte gå i avel och uppfödaren skall kunna motivera vad de aktuella hundarna kan tillföra rasen.

Ställ frågan om hundarna varit sjuka på något sätt?
Det finns central registrering på resultat från röntgen av höfter och armbågar samt resultat från ögonlysning. Utöver dessa finns det en mängd sjukdomar eller defekter som hunden kan ha och detta skall uppfödaren kunna ge upplysningar om. En del har ingen genetisk påverkan medan andra kan påverka avkommornas hälsa. Ett sådant tillstånd kan vara klåda.

Följ upp med att fråga om det finns några sjukdomar hos avelsdjurens syskon eller föräldrar?
För att få en heltäckande bild av avelsdjuren så är det bra att även ta reda på eventuella sjukdomar hos släkten.

Låt uppfödaren redogöra för om avelsdjuren har några negativa sidor jakt, vakt, skottberördhet m.m.?
Det finns nog inte någon hund eller annat djur heller för den delen som bara har positiva egenskaper. Det är klart att om du skall ha en hund för att jaga älg så är jaktinstinkt ingen negativ sida däremot skottberördhet. Skall du ha en hund till bruksarbete så kanske ett jaktbeteende inte är en önskvärd egenskap och hundar med vaktegenskaper kan vara besvärliga att hantera i det vardagliga livet.